Ja, som ni märkt har det varit en mer eller mindre frivillig paus här på bloggen.

Har tänkt skriva flera gånger, men har liksom inte orkat.

Det har gått på högtryck ett tag i mitt liv med möten, jobb, julbord och trötthet.

Nu hoppas jag att det lugnat ner sig lite och att det ska bli bättre, men tröttheten lär väl bestå ett tag till. Det är ju den årstiden nu.

Skulle vilja ha tiden och orken att gå och träna, men när jag jobbat färdigt på dagarna så vill jag inget hellre än att åka hem. Är så trött.

Jaja, det blir nog nån bot på det också så småningom.

Har skickat efter papper idag om att ändra sysselsättningsgrad på jobbet inför nästa år. Det känns skönt. Har pratat med chefen och det skulle gå att ordna, trots att valtiden har gått ut. Det känns skönt.

Kommer gå ner till 85% från 100% nu och se hur det känns.

Tror att det är lite för mycket för mig nu... Uppi skallen och att göra.

Behöver nog varva ner lite för att bli med barn, kanske.

Det är ju värt ett försök i alla fall. Det har ju inte gått nå vidare hittills.. Längtar efter att bli gravid. Vill inte v'änta längre.

Hoppas detta gör att det kommer gå lättare.

Ja, det där streptokockerprovet som togs visade inget. Jag är frisk. Hade det varit en streptokockerinfektion hade det kunnat botas med penicillin. Precis som vid halsfluss. Men provet visade som sagt inget. Känns både bra och dåligt att jag var frisk. Hade jag haft den där infektionen hade det ju varit en förklaring till missfallet. Men nu står jag ju här, lika ovetande igen om orsaken. Är lika orolig och rädd inför nästa gång igen. Hur kommer det att gå?

Hela eftermiddagen och kvällen har varit tung idag. Pratade också med krematoriet idag för att höra om han blivit kremerad och spridd i Minneslunden än. Kremerad hade han nu blivit, den 12/5, men inte ännu spridd. Kändes väl inget speciellt när jag precis pratat med karln på kyrkan.... Men nu på eftermiddagen kommer det över mig hur orättvist livet är och vad arg jag blir, eller rättare sagt frustrerad över situationen blir jag.

Åkte ner till kyrkan idag och satte mig vid minneslunden. Känner mig närmare lille Anton då. Just nu vill jag bara att han ska bli spridd med en väldig fart så man vet att man har honom nära...

Nä, nu ska jag gå och sätta mig i soffan med hundarna en stund. Försöka tänka på annat.

Ha en fortsatt trevlig kväll!

...sitter fortfarande och kollar igenom lite forum och sånt och läser om cerklage. Fasiken vad många nya ord jag stöter på! Har aldrig hört dessa medicinska ord förut. Måste leta reda på nån bra ordlista på nätet och kolla upp orden...

Cerklage över lag verkar dock vara väldigt ovanligt idag ändå och det sätts inte förrän de är säkra på att det behövs. Vi får se, vi får se, vad farbror Torbjörn säger.

Sitter och kollar runt på internet på olika sidor och forum om cerklage. Det har nämnts att det kanske skall sättas ett sådant på mig vid nästa graviditet om det visar sig att livmodertappen är för kort. Har tänkt att jag ska läsa på lite om det i flera dagar nu, men har inte orkat förrän nu.

Ser på flera forum att det verkar inte helt ovanligt att det görs nu för tiden, även om läkaren i Sundsvall på sjukhuset sa till oss att det är ovanligt att man gör det nu. Han sa att inte ens ett per år görs på Sundsvalls sjukhus. Hmm... Har gått och undrat varför.

Nu visar det sig att det finns två sorters cerklage. "Vanligt" cerklage och abdominellt cerklage. Förstår på ett ungefär skillnaden, men inte hur man bestämmer vilket man ska göra och varför.

Det uppstår många frågor i knoppen så nu har jag påbörjat ett "frågepapper" som jag ska ta med till Härnösand och passa på att bomba Torbjörn med frågor. Han ska ju vara specialist så vi får hoppas att han kan svara på det jag inte hittar svaret på via internet.

Nu kommer det nog att stötas och blötas med detta ämne också här på bloggen, så man får "tömma" sig lite emellanåt. Men den som vill läsa, läser och om det är nån som inte vill så får dom hoppa över.

Nä, nu ska jag fortsätta att informera mig.

KRAM!